Strukturell?

Strukturell. Ett snyggt ord. Ett sånt där ord som man svänger sig med för att verka intelligent och kompetent. Ett ord som gnagt i mig ett par dagar, av olika skäl, eftersom det poppar upp lite då och då. Strukturell rasism, strukturell homofobi, strukturella patriarkaliska system, strukturella paradigmskiften osv. Herre min je så mycket ord och så mycket ordbajseri som oftast bara används för att slippa svara konkret på frågor. I alla fall inom politiken. Självklart är det bra att se mönster i olika händelser och skeenden. Sådant som gör att något händer om och om igen. Eller som gör att inget händer om och om igen. 

Men vad betyder strukturell? I bland har jag lust att fråga om det går att äta! 

Slår du på ordet hittar du dessa ord som synonymer: konstruktiv, bärande, systematisk. Och en person är strukturell som är ordningsam, välordnad och organiserad. Hoppla! Endast ordet systematisk skulle jag vilja överföra på allt det som jag skrivit ovan. Det blir också en helt annan tyngd då. Något som är systematiskt är något som en person-organisation-styrelse väljer. Ordet strukturell blir i ovanstående exempel som något oformligt som är svårare att rå på och går att skylla på. 

Tittar jag på mig själv gnager ordet i mig då jag undrar om jag är konstruktiv, bärande, systematisk, ordningsam, välordnad och organiserad. Och då blir svaret : NIX på flera av punkterna. Nu är det nog så att alla dessa punkter är bra om man ska driva ett företag. Är jag bärande? Ja åtminstone när det gäller att bära tavlor eller andra grejor mellan ateljèn och hemmet.

Är jag ordningssam? Hmm. En del. Och så då det röda skynket, organiserad. Nähä inte då. Hur är man det? När det är sommar och varmt? När solen lockar? När blommorna doftar, när gräset ska klippas? När samvetet inte ger sig förrän årets storstädning är gjord som bara kan göras en av de varmaste dagarna på året? Då ska nämligen alla soffans sittdynor och ryggkuddars överdrag tvättas och vår soffa är stor. Likaså alla tjocka yllemattor ska ut och skuras med såpvatten och torka i solen. Eller när kroppen bråkar och bara värker. Då har alla tankar på företag sprungit och gömt sig kan jag lova.

Har gått en bra kurs under första halvåret om företagande för konstnärer med massor av tipps om hur man skriver scheman, tidsaxlar mm om när man ska göra vad. Listor på mål ska också göras och jag faller platt och handlöst när det gäller detta. Det går bara inte. Men konstigt nog fungerar det ganska bra ändå. Jag kör med min gammaldags Filofax och skriver upp vissa saker för hand, som datum för utställningar och så. Resten ligger där och skvalpar runt i hjärnan tills det börjar brinna i knutarna. Men då har jag i alla fall oftast tänkt. 

Vad har jag lärt mig av detta då? Att vi alla är olika och har olika sätt att göra saker på. Inget är mer rätt än det andra. Var dig själv, svårt och krångligt att vara någon annan. Våga släppa taget och lita på att det blir bra ändå. Och inte minnst, jag duger precis som jag är precis som du!

Var nu rädd om dig, ta vara på stunderna och sprid kärlek!